Hittelön – vad gäller
Hittelön är ersättningen som den som hittar något kan få av ägaren när saken kommer tillbaka. Många tror att det finns en fast procentsats i lagen. Det gör det inte. Här går vi igenom vad lagen faktiskt säger, vad Polisen skriver om vanlig nivå och hur det brukar fungera när det hittade är nycklar.
Vad lagen säger
Hittegods regleras i lagen om hittegods från 1938. Den är kort, och de delar som rör hittelön är lätta att sammanfatta:
- Anmälan. Den som hittar något ska utan oskäligt dröjsmål anmäla fyndet till Polismyndigheten. Om ägaren är känd kan upphittaren i stället höra av sig direkt till ägaren.
- Hittelön. När ägaren får tillbaka saken ska ägaren betala skäliga kostnader och skälig hittelön. Lagen anger inget fast belopp och ingen fast procentsats.
- Om ägaren inte hörs av. Blir ägaren inte känd inom tre månader från anmälan tillfaller saken upphittaren, som då betalar polisens kostnader. Även om ägaren får besked men inte hämtar saken inom en månad tillfaller den upphittaren.
- Om man inte anmäler. Den som inte anmäler ett fynd enligt lagen kan straffas och förlorar all rätt till det hittade, också rätten till hittelön.
Om ägaren och upphittaren inte kommer överens om vad som är skäligt kan frågan prövas av allmän domstol.
"Tio procent" är Polisens vägledning, inte lag
Polisen skriver att hittelönen vanligtvis uppgår till 10 procent av föremålets värde och att den betalas av ägaren. Det är en riktlinje för vad som brukar anses skäligt, inte en regel i lagtexten. Ett ovanligt besvärligt fynd eller ett föremål med stort affektionsvärde kan bedömas annorlunda. Hittas ingen ägare blir det heller ingen hittelön.
Hittelön för nycklar
Nycklar är ett specialfall, av flera skäl:
- Värdet är svårt att sätta. En nyckelknippa har litet värde i sig. Det som är värt något för ägaren är att slippa byta lås, men det är inte samma sak som föremålets värde.
- Polisen registrerar inte hittade nycklar. Enligt Polisen förs hittade nycklar inte in i något register, så ägaren måste själv fråga på närmaste polisstation som tar emot hittegods. Polisen avråder därför som huvudregel från att förlustanmäla nycklar, men en anmälan kan ändå göras om försäkringsbolaget kräver det.
- Många nycklar har en id-bricka. Har nyckeln en stöldskyddsbricka eller annan id-märkning ska upphittaren följa instruktionen på den. Annars lämnas nycklarna på närmaste polisstation som tar emot hittegods.
I praktiken brukar en ägare som får tillbaka sina nycklar välja att tacka med en mindre summa eller något annat. Om du är upphittare är det rimligt att inte räkna med mer än så. Om du är ägare är det klokt att visa uppskattning, även om lagen inte anger något belopp.
Hittade du nycklar? Så gör du
- Lägg inte nycklarna synligt på en mur eller staketstolpe. Den som hittar dem efter dig kan vara fel person.
- Titta efter en id-bricka och följ instruktionen på den.
- Finns ingen märkning: lämna dem på en polisstation som tar emot hittegods. Polisen har en lista över stationerna på sin webbplats.
- Försök inte själv ta reda på vilken dörr nycklarna passar.
Tappade du nycklar? Så ökar du chansen att få tillbaka dem
- Fråga på de polisstationer som tar emot hittegods i närheten av där du tappade dem. Ring inte bara en gång; fråga igen efter några dagar.
- Har du tappat dem på buss, tåg eller flyg: kontakta först bolagets hittegodsavdelning och därefter polisen.
- Fråga i butiker, på gym eller i porten där du var. Nycklar lämnas ofta in där de hittades.
- Fundera på om nycklarna kan kopplas till din adress. Om ja: vänta inte på att de dyker upp, utan ta kontakt med hyresvärden, föreningen eller försäkringsbolaget direkt.
- Källor (kontrollerade 2026-10-12)
- Riksdagen – Lag (1938:121) om hittegods
- Polisen – Förlust och hittegods
- Polisen – Förlustanmälan